Introduktion till Linux
Linux startade sitt liv i datacentret som ett billigare alternativ till UNIX. UNIX-operativsystem styrde då branschen och med goda skäl. De hade prestanda, var feltoleranta och extremt stabila. De var också mycket dyra och kördes på mycket speciell hårdvara. Många av de välkända verktygen och applikationerna som utvecklats för dessa UNIX-plattformar överfördes så småningom till Linux. Så, när Linux kunde köra tjänster som Apache, kom det inte som någon överraskning att Linux skulle ta över och ersätta samma teknik som en gång inspirerade dess skapande. Den allra bästa delen var att Linux kördes på standard x86-hårdvara. Detta gjorde att vem som helst kunde distribuera en Linux-server till en bråkdel av kostnaden jämfört med någonting från Sun Microsystems, Silicon Graphics (SGI) eller från någon annan UNIX-distributör.
Hoppar vi fram till idag, så fortsätter Linux att behålla en stark konkurrenskraftig ledning över andra server alternativ, inklusive mycket populära Microsoft Windows. Men varför är det så? För att kunna svara på den frågan måste man först förstå vad Linux är.
Vad är Linux?
Kort sagt, Linux är en fri och öppen källkods UNIX-liknande kärna. Den är licensierad enligt GNU General Public License version 2 (GPLv2). Släpptes ursprungligen 1991, Linus Torvalds fortsätter att upprätthålla projektet. Linux kunde tidigt anamma och utnyttja vanliga GNU-bibliotek och applikationer. Detta gjorde det möjligt för kärnan inte bara att bli mer användbar men också att det uppmuntrade fler användare att leka runt med det och så småningom bidra till projektet. Som ett resultat blev Linux-projektet växande och det växte snabbt. Än i dag fortsätter det att dra positivt uppmärksamhet till sig.
Idag distribueras Linux i de flesta datacentraler över hela världen och hanterar några av internets mest kritiska applikationer och tjänster – det driver det som vi vanligtvis refererar till som molnet. Ett stort antal företag litar på Linux för att behålla sina arbetsbelastningar och göra det med knappt några avbrott eller stillestånd. Kärnan används även i våra hemunderhållningssystem, bilar och mobila enheter. Tittar du runt, så är det Linux.
Pris
Det som gjorde Linux attraktiv, åtminstone i början, var priset. Det är mycket svårt att konkurera med gratis. När Linus tillkännagav sin hobby av ett projekt på en Minix-nyhetsgrupp, var det att erbjuda andra ett annat UNIX-liknande alternativ – ett som kördes på i386-arkitekturer. På den tiden var de enda andra UNIX-alternativen BSD och Minix.
Det som till sist bidrog till att hålla kärnans prislapp låg var dess licens. Många av programprojekten kring kärnan använde också samma eller liknande open source-licenser. Detta gjorde distributionen lätt, så länge som distributören följde alla paketlicenser.
Stabilitet
Att citera Eric S. Raymond och definitionen av ’Linus lag’ i sin bok The Cathedral och Bazaar : ”Med tillräckligt många ögon är alla buggar små.” Eftersom projektet växte i kodrader, så gjorde också antalet utvecklare och användare som var inblandade i det. Dessa dedikerade individer spenderade otaliga timmar med att upptäcka och omedelbart korrigera buggar – buggar som kan ha orsakat instabilitet vid en tidpunkt eller under extremt specifika arbetsbelastningar.
Portabilitet
Hittills stöder Linux-kärnan de flesta hårdvaruarkitekturer och kringutrustning för hårdvara i världen för mjukvaruutveckling. Ingen annanstans hittar du en kärna som är utformad för att köra på flera versioner av 32- och 64-bitars x86, ARM, MIPS, SPARC, POWER, mikroprocessorer eller till och med stödja några av de absolut hetaste, mest obskyra hårdvaruplattformar eller till och med föråldrade hårddiskenheterna. Och allt detta från ett enda källvaruträd.
Säkerhet
Av samma skäl som leder till stabilitet, fortsätter Linux att vara den säkraste kärnan som för närvarande finns i produktion. När ett fel upptäcks, rättas det omedelbart till och läggs in i den senaste stabila kärnan och backas sedan tillbaka till alla drabbade LTS-kärnor.
Från start kom ytterligare inspiration från sina UNIX föregångare, Linux utformat för att vara ett multiuser operativsystem. Detta möjliggjorde strängare behörighet och åtkomstkontroll till både användare och applikationer. Även om det inte är omöjligt, har Linux gett eventuella attackerare mindre motivation att skriva virus eller skadlig kod för plattformen.
Support
En annan fördel för öppen källkodslicensiering är att företag som distribuerar Linux kan fokusera på att en stor del av sina insatser görs för att se till att deras kunder får inget annat än förstklassigt stöd. Till skillnad från proprietära leverantörer av mjukvara har Linux-distributörer privilegiet att utnyttja talangerna hos många extremt intelligenta utvecklare och användare över hela världen för att utveckla och testa sina programvaror – oftast utan extra kostnad för dem.
Medan Linux och operativsystem som använder kärnan är fria, kräver direktsupport för dessa operativsystem vanligtvis att företag och slutanvändare betalar. På det här sättet är du garanterad att få den senaste mjukvarutekniken, hårdvarustödet och säkerhetsfläckar integrerade i din miljö och på dina fysiska eller virtuella maskiner.
Varför använda Linux?
Om punkterna markerade ovan inte övertygar dig, överväg följande. Den senaste och bästa mjukvarutekniken kommer först på Linux. Tänk på container (Docker) och OpenStack. De senaste av server eller inbyggd hårdvara är ursprungligen gjorda för att stödja Linux. Tänk på Storage Class Memory (SCM) och de hetaste nya Intel- eller ARM-mikroprocessorerna.
Artikel är tagen från Linuxjournal, fritt översatt, men skrivet av Petros Koutoupis som är en mjukvaruutvecklare hos IBM för sin Cloud Object Storage-division (tidigare Cleversafe). Han är också skapare och underhållare av RapidDisk-projektet. Petros har arbetat inom datalagringsindustrin i mer än ett decennium.
