I dag är öppen källkod det självklara valet för många företag och utvecklare. Men så har det inte alltid varit. Här är berättelsen om hur öppen källkod tog över världen.
I dag är öppen källkod, open source, en självklarhet i väldigt många sammanhang. Öppen källkod körs på servrar, persondatorer, mobila enheter och den finns i alla möjliga typer av applikationer. Den framgången har nåtts på endast 20 år, jubileet firades förra helgen.
Infoworld tar oss med på en snabbtur genom öppen källkodshistorien. Och den börjar redan innan begreppet myntades.
Kom från fria program
Rörelsen för fri mjukvara, free software, startades av Richard Stallman för 35 år sedan. Det viktigaste argumentet var att mjukvara ska vara fri att använda, ändra och distribuera.
Allt sedan öppen källkods inträde på scenen har det funnits en del motsättningar mellan dess företrädare och företrädare för fria program. Men ett sätt att se på saken är att öppen källkod är namnet på en kampanj för att lyfta fram den existerande företeelsen fria program i näringslivet och att skapa en viss typ av licenser för mjukvara. Det tycker i alla fall Bruce Perens som var med och grundade organisationen OSI.
Open source blir till
Begreppet open source dök först upp i ett strategimöte som hölls hos VA Linux Systems 3 februari 1998. Det var Christine Peterson, chef på Foresight Institute, som kom på det.
OSI bildas
Organisationen The Open Source Initiative (OSI) grundades i slutet av februari 1998. Tanken var att övervaka och främja utvecklingen av öppen källkod. Profilen Eric Raymond var organisationens första chef, med titeln president.
Netscape Navigator.
Netscape öppnar sin webbläsare
I mars 1998 passade Netscape på att släppa sin populära webbläsare Navigator som en öppen produkt. Det kom så småningom att leda till projektet Mozilla, med webbläsaren Firefox. Netscapes skäl att välja open source-vägen var nog att den passade bättre för företagskunder än renodlad fri mjukvara.
Dags för öppna licenser
Under 1999 anpassade Bruce Perens reglerna i Debian Free Software Guidelines, som han skrivit, till att bli en definition av hur licenser för öppna program ska utformas, med namnet Open Source Definition (OSD).
Inför öppen ridå
Ett genidrag av OSI var att skapa öppna, publika diskussioner om licenser. Det motverkade bråk om utformning av licenser och gjorde att utvecklare litade på öppna licenser.
Licenskaos
I mitten av det nya seklets första decennium hade populariteten för öppen källkod ökat kraftigt och i kölvattnet på det hade ett stort antal, ibland motstridiga, licenstyper skapats. OSI gjorde en ansträngning att bringa ordning i licensdjungeln från 2004 till 2006.
Java blir öppet
Med början 2006 släppte Sun Microsystems det mesta av Javaplattformen som öppen källkod. I dag är det Oracle som äger Java, men dess grundläggande implementation av Javaplattformen (OpenJDK) är fortfarande öppen. Att den ledande plattformen Java blev öppen kan ses som ett tecken på att öppen källkod var här för att stanna.
OSI släpper taget
Framåt 2010 fanns det så många organisationer för öppen källkod att OSI omvandlade sig till en paraplyorganisation. Tanken verkar alltså ha varit att bli en samlingsplats för öppen källkodsrörelsen, snarare än att vara lokomotivet som drar den framåt. Den här omvandlingen inleddes på allvar 2012.
Microsoft hänger på
Tidigare var Microsoft en svuren fiende till öppen källkod. Vem minns inte den tidigare Microsoftchefen Steve Ballmers liknelse mellan öppen källkod och cancer? I dag är Microsoft en varm anhängare. Faktum är att man är det företag som har flest anställda som bidrar till öppna projekt på den populära tjänsten Github.
Dominerar numera
I dag kan man härleda i princip alla delar av de mest populära molnplattformarna till öppna projekt.
